San Fermin- den långa versionen.

Efter mycket krångel med tider och biljetter blev det alltså till slut en resa till Pamplona för San Fermin firande. Jag mötte upp Elaine och Koa två trevliga Canadensiska tjejer i Madrid och vår resa började. Jag fick mig dock en överraskning när jag kom till stationen när de berättade att vi inte hade någonstans att sova. Jag hade packat lite mycket för att orka bära runt på allt hela helgen så det blev ett litet störningsmoment så där i början på resan men vi hoppades på att det skulle lösa sig på något sätt!

På bussen som tog ca 5 timmar träffade vi trevliga mexikanare och vilade upp oss inför helgens festande.


Väl framme tog vi tag i problemet med väskorna, vilket var lättare sagt än gjort! Vi hittade ett ställe där man kunde lämna in sina väskor, perfekt tänkte vi, men precis när vi kommer fram slänger de ut oss och säger att det är fullt. Allt sker på vanligt spanskt vis, brutalt och utan förklaringar. Så vi står där halvt vilsna när vi stöter på ett till gäng vilsna själar med allt för mycket packning, Darrin, Isac och Valentina från Sydafrika och Italien, så vi bestämmer oss för att tillsammans leta upp Plaza de San Fransisco där det tydligen skulle finnas ett till väskinlämningsställe…

Vi visste inte vad vi hade att förvänta oss av San Fermin, men det var överväldigande! Jag har nog aldrig sett så mycket folk på ett och samma ställe innan! Hela staden var full av människor i alla åldrar klädda i de traditionella vita kläderna med röd scarf och ibland skärp. Överallt är det sång och dans och en hel del Tinto de Verano eller Sangria, vilket också syntes på de vita kläderna efter ett tag.. Vi inhandlade därför varsin flaska Sangria eller likvärdig alkoholhaltig dryck och tog oss sakta genom stan.





Väl framme pustade vi ut ett tag på Plaza de San Fransisco, sen fortsatte vi vidare längs Pamplonas gator där första stoppet av intresse blev ett gatuband med en manlig sångare i peruk, päls och stayups…







Nästa stopp blev en slags utekonsert med liveband. Musiken var gamla godingar blandat med spanska hits som sen övergick till disco med modern musik. De hade nog iochför sig kunnar spela vilken musik som helst, det är stämningen som är det fantastiska!!

Sen vandrade vi vidare i natten. Vi stannade till för lite souvenirshopping och mötte hela tiden massa random spanjorer och annat trevligt folk. Vid 4 tiden tyckte jag också att det var dags att föreviga med ännu en film på allt folk så den kommer också här såklart!

Som sagt hamnade Sangrian lite här och var på kläder vilket ni kan se här. Det är också helt normalt att folk springer runt i stan och kastar/häller Sangria över andra. Jag tror att det symboliserar blodet om man blir stångad av tjurarna!



Det var en lång natt! Här har vi hamnat på något torg med lite annat folk och passade på att få kort på hela gänget.

Vid halv 6 tiden drog vi oss bortåt för att se på tjurrusningen vid 8. Vi ville ju få så bra platser som möjligt och började ändå bli rätt trötta så det var lika bra att vara ute i god tid!

När solen började gå upp samlades fler och fler!

Tyvärr fick vi inte sitta där vi hade satt oss, det var tydligen reserverat för säkerhetspersonal, så vi blev brutalt bortknuffade av polisen och fick nöja oss med att kika mellan spjälorna en bit längre bak..

Tjurrusningen var inte så spännande som jag hade trott. Tjurarna lunkade förbi rätt så lugnt tycker jag! Men det är nog en häftig upplevelse att springa kan jag tänka mig, och helt ofarligt är det ju inte med tanke på att en kille dog i torsdags…



Så var det morgon och det var dags att hitta någonstans att sova. Har nog aldrig sett en stad så stökig som Pamplona var på morgonen men det städades snabbt upp! Vi stötte också på några jättar som vi hälsade på på vägen.

Vid 10 tiden "checkade vi in" och la oss tillrätta i morgonsolen.

Vi sov från och till och flyttade fram och tillbaka mellan skuggan och solen när det blev för kallt eller för varmt. Vid 2 tiden vaknade vi slutgiltigt av en morgonfanfar!

Jag upptäckte då att min handväska saknades, vi hade varit noga med att hålla koll på våra saker men tydligen inte tillräckligt! Som tur var hade jag i alla fall plockat ur kamera, mobil och plånbok så tjuvarna fick inte mer än lite smink, solglasögon, trosor, batterier och andra småsaker som inte är till någon nytta för dem men som är irriterande att bli av med för mig!!

Vi vandrade planlöst runt som zombies ett tag i värmen innan vi gick bort till busstationen och åt på KFC. Där träffade vi Liz, en aupair som Koa känner som också var i Pamplona över helgen. Hon hade dock haft extrem otur, fått en flaska i huvudet under öppningsfyrverkerierna, åkt ambulans till sjukhuset och tillbringat natten där och dagen efter på sjukhuset och polisstationen. Hon väntade nu på sin buss tillbaks till madrid och hennes enda souvenir var röntgenbilder och en rejäl bula i skallen. Dessutom hade hon blivit av med sin väska med plånbok, mobil och pass. Så det var inte någon toppenresa för hennes del!

Efter maten märkte vi att även Darrins väska saknades, vi förstod inte hur det kunnat gå till när vi suttit längst in i ett hörn med väskan precis bredvid! Han gick bort till kassan och frågade om de möjligtvis fått in hans väska. Till vår stora glädje böjde sig tjejen ner under disken och drog fram….en plastpåse! Vi höll på att dö av skratt! Han gjorde dock ett andra försök och frågade killen som torkade borden. Han blev visad till ett rum längre in i lokalen, vilket visade sig vara…. toaletten! Spanjorer och engelska…..

Nästa punkt på schemat var att ta sig till tågstationen en bit utanför eftersom de andra skulle vidare till Barcelona på söndagen. Elaine hade åkt hem och jag och Koa hade ändå inget bättre för oss så vi följde med! Vi vandrade först runt utan den minsta aning om vart vi skulle och hamnade först på en marknad och sen i en park med världens utsikt!

Vi fick lite hjälp och det visade sig att vi skulle långt, långt bort i fjärran där busstationen låg. Och det skulle inte heller gå bussar fick vi veta, så vi började gå igen. Fötterna värkte en del vid det här laget men det var en vacker promenad!

Vi kom fram till stationen, åt en glass och tog taxi tillbaks till vår kära park och somnade som stockar i ett par timmar!

På kvällen hittade vi ett område med olika tält med spännande maträtter och bestämde oss för en Paella innan vi fortsatte mot fyrverkerierna.

Vi var rätt trötta lördagskvällen och bestämde oss för att ta en lite lugnare kväll. Darrin och Isac skulle springa med tjurarna dagen efter med så de ville vara åtminstone lite utvilade! Vi hittade delar av San Fermin som var mer familjeorienterade vilket var jättemysigt faktiskt, nu fick vi uppleva två helt olika delar av festen. Så vi tittade på trollkarlar, lyssnade på musik och tittade när gamlingarna och familjerna dansade. Tror att mamma och Therkan hade uppskattat en svängom där i parken!

Sen hittade vi ännu en konsert, den här dagen bestämde vi oss dock för att skippa hoppandet och dansandet och slog oss ner i gräset och bara lyssnade på musiken och tittade på allt folk!






Natten var sjukt kall! Koa och jag hade inte så mycket packning (speciellt inte jag som bara hade hälften kvar) men vi snyltade lite på de andras sovsäckar innan vi kände att det var dags att dra oss därifrån. Bussen skulle gå klockan 7, det var den enda som inte var full på söndagen och vi ville inte somna och missa den. Så vid 4 tiden drog vi runt och letade värme och försökte fördriva tiden. Vi började känna oss lite halvt hemlösa och fruktansvärt ofräscha. Vi hade också lindat in i oss i varsinn handduk för att undvika kylan lite! Koa hade gett bort sin handduk till en blåfrusen kille i paken men fått en annan av några givmilda själar, motivet på handduken var USAs flagga vilket gav oss extremt mycket uppmärksamhet! USA och Obama är tydligen stora i Pamplona! Vi hamnade tillslut på Domino där vi åt varsin slice panpizza och träffade ett gäng pratglada grabbar från Ecuador. Någon timma senare träffade vi också världens härligaste Irländare, de var inte kloka någon av dem! Dessutom hade de världens härligaste accent!

Tillslut var det dags att dra sig mot stationen där vi nästan missade bussen eftersom vi inte kunde hitta den… Jag sov gott nästan hela vägen till madrid, och efter ytterligare metro, tåg och buss var jag äntligen i Cubas och slängde mig in i duschen!

Gissar på att inte många orkar läsa ända hit men det har hänt så mycket så det bara blev så här långt! Har haft en underbar helg i alla fall och är fruktansvärt glad att jag åkte!!