Dagar och dagar....

Ibland har man en sån där dag då allt bara går som det ska. Man svävar på rosa moln och är lycklig! Dagen flyter förbi felfritt och allt är bara underbart!

Idag var inte en sån dag!

Idag var en sån dag när allt som möjligtvis kan gå fel självklart gör det. Dagen börjar med stress och bråttom till bussen. När jag försöker göra iordning frukosten kommer vår kära lilla Alfons och vill vara med. Visst han är världens sötaste lilla kissekatt! Men det betyder inte att jag vill ha honom runt benen, i kylskåpet och på köksbordet ätandes min yoghurt!

Efter en springmarch till bussen får jag självklart stå och vänta eftersom Västtrafik inte direkt är kända för att vara i tid. Den försenade bussen leder till att jag knappt hinner prata med Ulrika om Extended Essay som ska vara inlämnad imorgon.

På mattelektionen kommer nästa ilskeutbrott. Bengt och jag pratar förbi varandra och jag förstår inte överhuvudtaget vad jag ska göra med mitt arbete. Arg som ett bi och försenad klampar jag iväg mot kemilektionen bara för att inse att jag inte har en aning om var min klass är. Efter ett tags letande hittar jag klassen och inser att lektionen bara består av meningslöst prat. Men bra! Tänker jag, kul att sitta här och slösa bort tiden. Jag vill hem!

Dock hade jag missbedömt situationen. Kallpratet var en taktik från Lovis sida för att få oss på bra humör till det oförberedda provet hon sen så glatt slängde fram. Jag var dock verkligen inte på humör för ett oförberett prov utan surnade till ännu mer.

Väl påväg hem från skolan kliver jag utanför dörren och vad möts jag av om inte regn.. Jaa, vad kunde bättre symbolisera mitt humör? Det bidrog iallafall inte till att göra mig gladare.

På bussen tvärbromsade chaffören så min väska välte. Labrapporter, fysikböcker, pennor och plånbok flyger fram under sätena ackompanjerat av en ljudlig suck och svordom från mig. Bara att krypa runt på golvet och plocka ihop allt.

Väl hemma gav jag efter ett tag upp med matten. Ingen energi kvar till den efter den här dagen.

Men morgondagen kan väl knappast bli sämre iallafall om man ser det från den ljusa sidan!

=)

Däääääär fick vi dig!

Någon som lyssnar på Morrongängets luringen?

Det är så kul att lyssna på de stackarna som blir totalt grundlurade på grund av att deras fyndiga vänner ringt in och tipsat. De blir argare och argare på personen i andra änden som beter sig som ett riktigt svin i de flesta fall! Men när de förstår att de blivit lurade skrattar de förstås lika högt som vi lyssnare gör. Några svordomar brukar också nämnas och hämnden börjar snabbt planeras!

Punk'd är ett program av liknande karaktär på MTV. Kändisar som lurar varandra i dolda kameran stil. Att programledaren är snygga, charmiga Ashton Kutcher gör ju inte programmet sämre...

Själv har jag nyligen råkat ut för en riktigt läskig händelse! En kille vid namn Charles har börjat förfölja mig. Spionera på mig på bussar, ta reda på min adress, min skola, tillochmed min klass! Till råga på allt bor han i Uddevalla och åker bussarna till Onsala bara för att spionera.

Japp någon måste driva med mig! Det var min första tanke! Så jag frågar mina kompisar lite diskret men ingen vet vad jag pratar om. Den huvudmisstänkte var självklart Charlotta, men eftersom jag vet att hon inte kan ljuga godtar jag hennes nekande svar.

Den här läskige killen, Charles, har ingen mailadress utan kommunicerar med mig via min blogg. Det hela börjar bli lite obehagligt och vid det här laget vet nog de flesta om min rädsla för att åka buss ensam. Jag menar vem är Charles? Ett 40 årigt besatt freak? Visst han säger att han är 24 år, men på internet är man ju anonym eller hur!?

När han börjar blanda in min syster blir jag faktist lite rädd! Vad är de här för människa? Vågar jag gå utan för dörren mer? Visst jag har fortfarande mina misstankar om att någon driver med mig! Hoppas lite på det men vem skulle det kunna vara isåfall? Jag börjar bli räddare och räddare..

Ni börjar kanske förstå vart det här leder??
Jodå! Grundlurad har jag blivit!


Klart att det var Charlotta! Den jäveln! ;) Huvudmisstänkt från allra första början! Men inte visste jag att hon kunde ljuga! Det har hon ju aldrig lyckats med förut! Men man ska inte underskatta sina vänner, då passar de på!

Men vänta du Charles! Hämnden är ljuv!!!

En speciell plats i hjärtat

De finns kompisar och så finns det kompisar. Det finns de som kommer och går, som man delar en hel del skratt med och kanske tillochmed en del tårar. Men när de riktiga motgångarna kommer, det är då man vet vilka som är de äkta vännerna. De som man kan lite på i alla lägen. Som finns där i vått och torrt, och även om man inte ses eller hörs varje dag så vet man att platsen i hjärtat aldrig kommer att bli ersatt. För man vet att när som helst kan man ringa och då finns de där och ställer upp till 110 procent. Det betyder självklart inte att man ska ta någon för given. Men man ska vara medveten om vilka som är de riktiga äkta vännerna!

Den första riktiga kärleken kommer också alltid att ha en speciell plats i hjärtat. Det kommer alltid att finnas känslor kvar på ett eller annat sätt. Trots att man går vidare, träffar nya och blir kär på nytt så finns det alltid minnen tillsammans som man aldrig kommer att glömma. Att ha ett kompisförhållande efteråt är ofta svårt. Hur ska man bete sig för att inte såra? Inte inge falska förhoppningar? Hur ska man hantera och tolka sina känslor? Veta vad man själv vill. Det är inte lätt. Men tiden läker ofta alla sår eller iallafall de flesta, och man kan lära sig att förhålla sig till sina känslor på ett bra sätt. För de kommer alltid att finnas där. På gott och ont.

Du kommer alltid att finnas i mina tankar
Jag vet att jag kan ringa dig när som helst
Om jag är ledsen
Om jag är glad
Eller om jag bara vill prata en stund
Och du vet att jag alltid finns där för dig
Du har alltid en plats i mitt hjärta
Du betyder mycket!