Ibland har man en sån där dag då allt bara går som det ska. Man svävar på rosa moln och är lycklig! Dagen flyter förbi felfritt och allt är bara underbart!
Idag var inte en sån dag!
Idag var en sån dag när allt som möjligtvis kan gå fel självklart gör det. Dagen börjar med stress och bråttom till bussen. När jag försöker göra iordning frukosten kommer vår kära lilla Alfons och vill vara med. Visst han är världens sötaste lilla kissekatt! Men det betyder inte att jag vill ha honom runt benen, i kylskåpet och på köksbordet ätandes min yoghurt!
Efter en springmarch till bussen får jag självklart stå och vänta eftersom Västtrafik inte direkt är kända för att vara i tid. Den försenade bussen leder till att jag knappt hinner prata med Ulrika om Extended Essay som ska vara inlämnad imorgon.
På mattelektionen kommer nästa ilskeutbrott. Bengt och jag pratar förbi varandra och jag förstår inte överhuvudtaget vad jag ska göra med mitt arbete. Arg som ett bi och försenad klampar jag iväg mot kemilektionen bara för att inse att jag inte har en aning om var min klass är. Efter ett tags letande hittar jag klassen och inser att lektionen bara består av meningslöst prat. Men bra! Tänker jag, kul att sitta här och slösa bort tiden. Jag vill hem!
Dock hade jag missbedömt situationen. Kallpratet var en taktik från Lovis sida för att få oss på bra humör till det oförberedda provet hon sen så glatt slängde fram. Jag var dock verkligen inte på humör för ett oförberett prov utan surnade till ännu mer.
Väl påväg hem från skolan kliver jag utanför dörren och vad möts jag av om inte regn.. Jaa, vad kunde bättre symbolisera mitt humör? Det bidrog iallafall inte till att göra mig gladare.
På bussen tvärbromsade chaffören så min väska välte. Labrapporter, fysikböcker, pennor och plånbok flyger fram under sätena ackompanjerat av en ljudlig suck och svordom från mig. Bara att krypa runt på golvet och plocka ihop allt.
Väl hemma gav jag efter ett tag upp med matten. Ingen energi kvar till den efter den här dagen.
Men morgondagen kan väl knappast bli sämre iallafall om man ser det från den ljusa sidan!
=)
torsdag 21 februari 2008
Dagar och dagar....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Aaaw min lilla Hanna! Kom så ska du få en bamsekram (hug)
SvaraRadera