Framme!

Dagen började fruktansvärt tidigt när väckarklockan ringde vid 4. Eller egentligen vaknade jag 10 minuter tidigare av att Sofia stod och stirrade på mig. Hon ville utnyttja sista tiden tillsammans till max. Min andra syster är dock alldeles för morgontrött för sånt! Jag bad Sofia väcka henne för att fråga om hon ville spendera lite tid med mig det sista innan jag åkte, men det gick sådär… Therran hade stirrat på henne yrvaket ett tag och sen utbrustit: ”Asså jag fattar inte vad du säger!”. När jag sen gick in för att säga hejdå stirrade hon länge med arg eller skrämd blick på mig, som om jag var någon slags läskig inkräktare, tillslut vaknade hon till och blev sig själv! Hon är nog den tröttaste jag vet =)

Tårarna rann kan jag erkänna när jag sa hejdå till familjen och det var ganska läskigt att sätta sig på ett flyg alldeles ensam. Det var svinkallt på flygplatsen så min sista tanke när jag klev på flyget var ”Gud vad skönt det ska bli att slippa frysa på ett tag!”. Jag sov i stort sett hela vägen till Bryssel och på flyplatsen köpte jag världens dyraste te i väntan på flyget till Madrid. 2.9 euro för en liten pappersmugg, sanslöst! Haha, inte var det gott heller men det värmde! På flyget till Madrid blev jag mer och mer nervös, och när jag skulle gå de sista stegen ut för att träffa familjen var jag så nervös så jag knappt kunde andas! Men jag möttes av kramar och kindpussar och det kändes jättebra. I början var det väldigt tyst, jag var så nervös fortfarande att jag knappt kunde tänka, och deras engelska är nästan på samma nivå som min spanska. Under dagen har det dock släppt mer och mer och det känns redan som att vi förstår varandra rätt bra.

Vi åkte och åt innan vi kom hem och jag fick se huset. De bor i ett mysigt litet villaområde en bit utanför Madrid. Allt ser exakt likadant ut här så jag kommer nog gå vilse många gånger.. Det finns båda oranga tegelhus och de typiska vita spanska husen. Ni vet säkert vilka jag menar. Huset är ett medelstort trevåningshus och jag har ett eget ganska så litet rum och ett badrum. Det är väldigt mysigt, dock lite barnsligt inrett, tror det är någon av flickornas gamla rum, men jag tror att jag kommer trivas bra! Jag har packat upp och gjort mig hemmastadd, dock har jag inte vågat fråga om hjälp att komma ut på internet än så sitter och skriver i word just nu. Men det fixar jag senare ikväll.

Mitt första intryck av familjen är som sagt jättebra! Flickorna är hur gulliga som helst! Carlota, åttaåringen pratar och pratar och pratar, det finns inget stopp! Hon är jätteduktig på engelska och hjälper föräldrarna att översätta hela tiden. Hon försöker också prata långsamt med mig och förklara på spanska så att jag förstår. Men rätt som det är glömmer hon bort att jag inte fattar och babblar på på spanska i 120 km i timmen typ! Bara att le och nicka haha. Lucia, sjuåringen är lite tystare men pratar också på rätt bra. Hon är tydligen en riktig mysflicka enligt föräldrarna och älskar pussar och kramar. Det var tydligen inte lika poppis hos Carlota. Men när de fick presenterna jag hade med mig fick jag pussar av båda! Det ni! Mamman och pappan är också jättegoa, vi försöker prata med varandra så gott vi kan och de är väldigt omtänksamma. Det känns verkligen som att de vill att jag ska trivas bra här och mitt första intryck är att det kommer att bli en riktigt bra sommar!

Nu har jag sovit ett tag och stängt in mig på mitt rum, så får nog gå ner och vara lite social med familjen!

Saknar er alla!! <3<3